Ma regordi che a Natal faseva frécc. Gh’era la nev e i vedar coi stell de giàzz. Gh’era ul camin o la stua sempar pizz e la pell di mandaritt a profumass. La letterina piéna de brillantitt sconduda ben ben sòta el piatt del pà con cent promess che duravan men d’un dì un testament …
Den-den, Den-den, Den-den, Campanela benedeta set mai stufa da sunà? La tua gent in la geseta l’è già denter a pregà. L’altarin ben infiuraa de mughitt e margheritt tutt in gir l’è illuminaa d’i fiamell de cent lumitt. Se deseda ul campanin per la sagra de Quarzin el se sfoga tutt i ann per fagh …
Dumeniga matina, de bunura, i donn vann al sepolcro cuj ünguent c’ànn preparaa par la sepultura ma quand che rivan là, trovan pü nient: un sassun gross che gh’era lì a l’ingress, chissà cumè, a l’era staa spustaa e ‘l corp del nost Signuur, anca Lüü stess al gh’era pü, cumè ‘l füdess scapaa. E …
L’Augusto Imperaduur l’eva pensaa de fà pulitu ul cüünt, par nà a vedè quant’eran i sò sudditi,e l’à faa un censiment; e i gent navan, a pè, (quej vun anca a cavall, ma eran puchitt) a segnass dent induè ch’eran nassüü oman e donn, vecc e fiöö pinitt e, se eran ispusaa, al paèes de …
Biroeul e sant-carlitt… L’è anmò bonora e semm già chì, nun viv, pront per nà al Cimiteri: i mocolot, i vas, i fior, i zoffranèj…Stanott, mort vecc e mort pinitt -quij ch’eran bon e quij ch’eran cativ- se dessèdan e disen: -Quanti fior! Hin tucc per nun…vardee, che bèj color!… E Coronn, e ciaritt! Che …